Kuva kysymykseen 1
1. Vad är internationell humanitär rätt (IHR)?
Internationell humanitär rätt utgör en stor del av den internationella offentliga rätten. Den består av regler som under väpnade konflikter ska skydda personer som inte, eller inte längre, deltar i fientligheterna. Dessutom begränsar lagarna de stridsmetoder och stridsmedel som man får använda i krig.

Med internationell humanitär rätt som är tillämplig på väpnade konflikter avser Internationella rödakorskommittén (ICRC, Kommittén) de regler som skapats genom internationella traktater eller sedvanerätt. Reglerna skall vara skapade i syfte att lösa humanitära problem som uppstår som en direkt följd av väpnade konflikter, vare sig konflikterna är av internationell eller intern karaktär. Av humanitära skäl begränsar reglerna parternas rätt att fritt välja stridsmetoder och medel, samt skyddar personer och egendom som drabbas, eller kan drabbas, av konflikten. (Se fråga 3, fråga 6 och fråga 17 för nyttig tilläggsinformation).

---

Genève och Haag

IHR – som också går under benämningen lagen om väpnade konflikter eller krigslagarna (se rutan Terminologi till höger) – har traditionellt delats upp i två olika grenar:

·         Genèvereglerna syftar till att skydda militär personal som inte, eller inte längre, deltar i striderna, samt personer som inte aktivt deltar i fientligheterna, alltså civila;

·         Haagreglerna definierar de krigförande parternas rättigheter och skyldigheter ifråga om hur militära operationer bedrivs och begränsar de medel som får användas för att skada fienden.

De två IHR-grenarna har fått namn efter de städer där de ursprungligen författades. I och med antagandet av tilläggsprotokollen år 1977, som kombinerar de två rättsgrenarna, har skillnaden mellan Genève- och Haagreglerna numera endast ett historiskt och didaktiskt värde.

 

Vem för krig mot vem?

Med en internationell väpnad konflikt avses strider mellan minst två staters arméer (men noteras bör att nationella befrielsekrig också klassificeras som internationella väpnade konflikter).

Med en intern väpnad konflikt avses strider på en stats territorium mellan regeringstrupper och identifierbara väpnade grupper, eller strider mellan olika väpnade grupper.

Interna oroligheter karaktäriseras av allvarliga störningar i ett lands inre ordning till följd av våldshandlingar som inte kan anses utgöra en väpnad konflikt (till exempel kravaller, fraktionsstrider eller upplopp riktade mot myndigheterna).

 

 

 

 

 

 




 

 

 

 

email sänd | skriv ut
*
Grotius och folkrätten

I nutida språkbruk är folkrätt en synonym till internationell offentlig rätt eller internationell rätt, som är den regelsamling som styr relationerna mellan staterna i det internationella samfundet.

Den holländske juristen och diplomaten Grotius (Hugo Grotius, 1583–1645) var upphovsman till folkrätten. Efter reformationen, som delade den kristna kyrkan i Europa, kunde lagstiftningen enligt Grotius inte längre sägas uttrycka gudomlig rättvisa, utan var en frukt av det mänskliga förnuftet. Lagarna föregick inte längre handlandet utan uppstod ur mänskligt handlande. Därför behövdes en annan förenande princip för internationella relationer. Nationernas rätt skulle enligt Grotius erbjuda en sådan princip. I sin bok De jure belli ac pacis ställde Grotius upp en rad regler som blivit en grundpelare för krigslagarna.



 
*
Terminologi

Termerna internationell humanitär rätt, lagen om väpnade konflikter och krigslagar kan anses synonyma. Internationella organisationer, universitet och stater tenderar att använda termen internationell humanitär rätt eller humanitär rätt, medan de två övriga uttrycken oftare används inom de väpnade styrkorna.