Publicerad 10.1.2006 00:00
Att förebygga utsatthet är en ny verksamhetsform inom landet. Målet är att förbättra avdelningarnas förmåga att dels känna igen situationer som orsakar marginalisering och utsatthet, dels reagera inför dem. Avdelningarna har möjlighet att under ledning av distrikten starta utsatthetsförebyggande projekt och få för dem finansiering ur katastroffonden.
Hurdant är ett bra projekt?
Ett bra utsatthetsförebyggande projekt är sådant som utgår från behovet, som förebygger utsatthet eller dess fördjupning, som ger kraft åt aktörerna och som utvecklar lokalsamhället. Ett bra projekt är inte för storskaligt utan lätt att administrera och genomföra.
Ett fiktivt exempel:
Oroligheterna i de norra stadsdelarna av Kaitlax har ökat. Om nätterna är det vanligt med skadegörelse, dörrar och fönster söndras, på gårdarna till daghem, servicebostäder och andra offentliga byggnader ligger krossade flaskor och annat bråte, till och med några knarksprutor. Invånarna är oroliga och rädda, vågar man längre röra sig ute om kvällarna eller låta barnen leka ensamma ute.
Boendeföreningen, kvarterspolisen och rödakorsavdelningen anordnar ett möte för invånare och myndigheter i området. Situationen kartläggs och tillsammans vidtas förebyggande och konstruktiva åtgärder för att skapa lugn i stadsdelen och lösa problemen. Myndigheterna känner sig rådlösa, varken extra anslag eller fler poliser kan ställas till förfogande. Avdelningen beslutar att ta fram ett projekt där man slår ihop resurserna och söker nya lösningar för att återställa lugnet.
Nya handlingsmodeller:
1. Frivilliga utbildas för uppsökande gatuarbete.
2. I boendeföreningens lokal anordnas Röda Korsets ungdomskvällar.
3. Med bostadsaktiebolagens disponentbyråer utreds om gårds- och gatubelysningen är tillräcklig och utifrån det omplaneras belysningen. Bostadsaktiebolagen och staden genomför planen.
4. Rödakorsavdelningen startar stavgångsgrupper för män som ser sig omkring i området om kvällarna och snackar med de unga. Grupperna leds av medlemmar från första hjälpen-gruppen.
5. Boendeföreningsverksamheten stärks genom att anordna utbildning i första hjälpen, infosnuttar om säkerhet och diskussionskvällar om bryende, vänskap, psykiskt stöd, mångkulturalism etc.
De olika modellerna sammanställs till ett gemensamt projekt som innehåller en bra plan, ett realiseringsprogram, en budget och överenskomna utvecklings- och utvärderingsmöten i samråd mellan alla samarbetspartner. För projektet ansöks om finansiering ur katastroffonden. Projektet är till en början ettårigt, varefter effekterna utvärderas och beslut om fortsättning eller nedläggning fattas. De praktiska lösningar som visar sig fungera inlemmas i avdelningens ordinarie verksamhet.
Centralbyrån behandlar projektansökningar två gånger årligen, ansökningstiderna är 15.2 och 15.10.
För information Anita Hartikka, planerare, hjälpen inom landet
(09) 129 3235
sänd
skriv ut