Kaveh Mirfakhraei, ordförande för Esboavdelningen Keski-Espoon osasto, uppmuntrar till engagemang inom Röda Korset.
När och hur kom du med i Röda Korsets verksamhet?
- För fyra år sedan gick jag med i den matlagningsklubb som frivilliga från Röda Korset organiserade för invånarna, främst männen, i mottagningscentralen i Helsingfors. Jag är fortfarande med i klubben då och då. Det är ett viktigt jobb och ett mycket konkret sätt att hjälpa. Tillsammans lagar vi mat, äter och har det bra.
- Sen blev jag värvad som ordförande för avdelningen i mellersta Esbo. Det var en positiv upplevelse för mig. Jag bodde här i området, men jag kände inte till rödakorsverksamheten här. Jag blev vald till ordförande i höstas och den uppgiften har jag skött från årets början. Jag har gått en kurs i första hjälpen och en vänkurs, jag har bekantat mig med andra organisationer och myndigheter här i området. Jag har fortfarande mycket att lära.
- Förutom ordförandeskapet sköter jag om medlemsfrågor och mångkulturverksamheten.
Vilka av alla många uppgifter ligger dig närmast om hjärtat?
- På grund av min bakgrund kanske människorättsfrågor och mångkultur. Jag kom till Finland från Iran år 1982 och utbildade mig här till diplomingenjör. I höst inleder vi LäxHjälp i skolor i Esbo i ett samarbete mellan Röda Korset, skolorna och Setlementtiliitto. HOK-Elanto stöder arbetet och Arbetarnas Bildningsförbund är också intresserat av projektet. Av rektorn här har jag fått höra att hela 40 procent av eleverna har kommit från annat håll, så stöd behövs verkligen. Risken för diskriminering och utslagning är stor. Läxhjälp har förekommit här tidigare också, men nu slår vi samman våra resurser. Jag hoppas att vi kan få med frivilliga föräldrar i verksamheten, själv anmäler jag mig i första ledet.
- Mångkulturarbete är inte någon separat grej, utan något som ingår i all verksamhet, det finns med i första hjälpen-gruppen, i första omsorgen och i vänverksamheten.
Vilka är dina viktigaste utmaningar?
- Vi har ungefär 280 medlemmar i vår avdelning. När jag tillträdde som ordförande lovade jag höja medlemsantalet. Det är nog svårt. Finländarna är föreningsmänniskor och alla verkar redan vara med i inte bara en utan flera organisationer. Jag tycker att vi nu bör satsa på unga och invandrare. Hur skulle jag bland alla invandrare här i området kunna vara den enda som är med i den lokala rödakorsverksamheten?
- Minst lika viktigt är att vi får nya frivilliga att engagera sig i vår verksamhet. Första hjälpen-verksamheten är av tradition stark hos oss. Vänverksamhet har vi också, men fler vänner behövs. Tillsammans med myndigheterna borde vi arbeta fram en fungerande modell så att vi kan nå de människor som behöver stöd. Vår ungdomsverksamhet behöver stärkas.
- Vi måste satsa på ökat samarbete med myndigheterna och andra organisationer. Med kommunen fungerar samarbetet bra, vi har våra lokaliteter i skolans södra flygel och vi har nyligen renoverat dem så allt är snyggt. Av staden fick vi allt material, men jobbet gjorde vi själva. Vi är ju i samma bransch, så att säga; vi försöker hjälpa invånarna i vardagen, därför tycker jag det är förmånligt för staden att stöda oss, åtminstone med gratis lokaliteter.
- Vi måste göra vårt arbete känt bland invånarna. Vi har startat en blogg på lokaltidningen Länsiväyläs webbplats.
- Jag vet att Röda Korset och Röda Halmånen är mycket nära människorna till exempel i Asien och Afrika. Jag vill att vi är nära människorna även i Finland. Allmänt taget går det bra i Finland, men här finns också många sådana människor som det inte går bra för. Det är dem vi ska tänka på. Röda Korsets frivilliga har stark utbildning och mycket kunnande, de vet hur man undervisar och hjälper. Men det behövs många fler frivilliga för att vi ska klara av de utmaningar vi står inför utan att axla en för tung börda.
Var är du om 10 år?
- Jag och min familj har byggt ett hus här, så vi är säkert kvar här i samma område. Ordförande är jag inte då längre. Jag tror på att låta uppgifter gå runt. Om jag ännu är ordförande då så har jag misslyckats i min uppgift att hitta och engagera nya frivilliga att vara med i verksamheten.
